Kollegeblocket ligger uppslaget med pennan i beredskap ovanpå. Jag lade pennan där för nu är det dags att börja formulera ord till meningar till stycken och sidor. Men jag vet inte vart jag ska börja, så jag låter pennan ligga en stund.
Kanske jag tagit på mig en alldeles för stor uppgift, kanske jag inte alls kommer ro detta i hamn. Jag har aldrig skrivit en riktig B-uppsatts, men nu ska jag tydligen det. Hon sa det iallafall, hon bakom skrivbordet längst fram i klassrummet. Hon frågade även var och en vad de skulle rikta in sig på. Helt plötsligt där och just då var jag helt säker, men nu vet jag inte ens hur man greppar pennan.
Jag kommer kanske inte ens ro det i hamn.
Eller kommer jag det. Kommer jag göra det sådär makalöst bra som jag bara drömt om att få göra det. Just nu är det bara tomt. Så jag slår igen kollegeblocket och ställer tillbaka pennan i stället.