Regnbågsblåajag

Jag viskar ”hej”, önskar du kunnat svara. Sätter blommor i en vas, minns och saknar. Jag kommer aldrig säga att du förlorade eller att cancern vann. För matchen mellan er var orättvis dömd redan från början. För det finns ingen som vill tävla mot cancern, eller hur?

I år skulle vi firat din 80 års dag men det blev aldrig så, för du fick inte ens fylla 74.

”Hej Mormor, jag saknar dig”

SMS:a BESEGRA 55197 till 72988 för att skänka 50 kr till insamlingen. Om du skriver in ditt namn efter insamlingens idnummer kommer det att synas på gåvan. Annars blir din gåva presenterad som anonym.

Exempel:

BESEGRA 55197 Johan Ek

Jag skriver massor men ändå blir texterna bara till halvfärdiga verk.
Jag jobbar för mycket och längtar bort.
Cyklar, springer och gymmar men blir ändå inte nöjd.
Köper vårblommor till lägenheten men glömmer bort dem och möts av vissna dagen därpå.
Försöker. Misslyckas
Läser kartan upp och ner. Svänger fel i korsningen.
Kommer tillbaka till start.
Där jag skriver texter som ändå aldrig blir tillräckligt färdiga.
Eller bra.

ett, två, tre ,fyra, fem…..
tyst mot trägolvet
försiktigt knarr i trappan.
det perfekta stället
kryper in under
håller andan
blundar
låtsas
inte synas
kurragömma
utan någon som räknar till tio

Vårdikt

Hej Våren!

Jag vill bada fötterna i sjön där isen smält
Fånga solens strålar och ge hälften till dig
Springa längs grusvägen och sprida tussilago i dikets kant
Vila längs husväggen med dig bredvid mig
Släcka dagen med ögonlock
Drömma om färgexplosioner och krokusdoft
Öppna ögonen och se verkligheten dansa i extas.

 Haiku

Åtti år fyllda
Inte gammal i själen
Rynkor i pannan.

Gestalta ordet förväntan

Vi hade bestämt onsdag klockan 19, jag hade ställt fram glasen på borden och flaskorna  på kylning.
Bytt kläder tusen gånger och sminkat om mig två. Klockan kvart i, knackar du på och jag öppnar dörren på glänt.

Jag kände mig så skyldig där jag satt vid köksbordet ätandes på min hemgjorda spenatpaj när hon lyfte handen i en vinkning. Det var som om hon visste att jag brukade sitta där och titta, att jag faktiskt hade koll på att deras barnbarn var hos dem över jul, att de tog bort pyntet och slängde ut granen igår. Att hon hela hösten stått lutad över ett pussel på säkert tusen bitar i deras vardagsrum medans hennes man suttit i rummet precis jämte och löst dagens korsord från smålandstidningen. Det var som om hon visste, att jag hade smugit mig in med blicken där förut.

Det var som om hon lagt märke till alla dem gånger jag svävat förbi med blicken och tillslut landat med min fantasi rakt i deras hall. Men kanske hade hon gjort det samma, så att hon visste om att jag brukade dansa bugg med min osynliga partner i vardagsrummet, träna burpees i köket och springa idioten mellan spisen och soffan. Kanske hon sett alla dem där gångerna jag rivit ut hela min garderob för att hitta det perfekta plagget. Risken finns också att hon lagt märke till dem där veckorna när jag endast var hemma några timmar på natten och kröp ur sängen, zickzackade fram mellan klädhögarna på golvet mot toan för att benen inte orkade gå.  För att sedan lämna tjugo minuter senare iförd svarta byxor, vit skjorta och slips.

Så den där dagen när jag satt med min spenatpaj med blicken vilande hos dem och såg när hon gick fram till sin röda orkidé på fönsterbrädet plockade lite i blomman för att sedan möta mig med blicken och höja handen i en vinkning. Jag kände mig lite skyldig där jag satt men hon log, så jag log snällt tillbaka och vinkade försiktigt med ena handen. Jag insåg det komiska i att vi båda troligtvis hade koll på varandras rutiner och vanor men vi hade egentligen ingen aning om vem den andra var eller vem som hette vad.  För vi kände ju inte ens varandra, vi råkade bara bo med fönstren mitt emot varandra. Hon och hennes man i det röda och jag i det grå. Hon med minst fyra rum och balkong, jag med två rum och toa. Båda med helt skilda stilar i både inredning och i färg. Hon med typisk pensionärsstil och jag med kanske lite mer ungdomlig.

Men en sak jag tänkt på ibland, är att om jag skulle fått en önska angående deras inredning så skulle jag bytt plats på den stora och gamla tavlan föreställande en ö mitt i en sjö med deras TV. För då skulle jag kunna titta på deras TV från mitt köksbord och slippa köpa en egen.

Ville bara önska Gott nytt år! Och hälsa att jag har halvklara texter sparade på datorn som vill komma ut när tiden håller mig handen istället för att springa tre meter framför.  Imorgon åker jag till London med min bästis (om man nu får ha bästisar när man är 24). Det var nog det. Vi hörs i januari.  2015 kommer bli sjukt bra tror jag.  ;) kram

När jag och Jasmine satt i receptionen en natt för någon vecka sen och gjorde de sista pappersarbetet medan vi väntade på att det sista gästerna skulle känna sig nöjda och gå och lägga sig. Så pratade vi yrken, vad ska vi bli när vi blir stora?  Vill vi jobba en säsong till? Är det värt det?
Det var då jag fick nys om den här artikeln som Jasmine visade mig och jag kände direkt att den ska jag visa här. Den handlar i huvudsak om att det vill höja ryktet på servitrisyrket, det finns både Årets kock, Sveriges Mästerkock och Hela Sverige bakar tävling, som har gjort att bland annat kockyrket har höjts till skyarna som ett fint jobb medans vi ligger på botten som ett av det sämre jobben man kan tänkas ha. Där utbildning är något som inte behövs, för vem som helst kan väll gå från punkt A till punkt B med en tallrik mat? I den här artikeln vill dem upplysa om att vi faktiskt gör mer än så.

Välkommen till mitt jobb!

”Kliv fram i ljuset matsalspersonal – nu ska vi satsa på ER!

Jag vill att vi ska få fram alla duktiga servitörer och nissar som jobbar och sliter i matsalen. De som rakryggat får stå och ta all skit, (men även beröm )rakt upp i ansiktet direkt från gästerna. Dom som är personerna som GÖR hela restaurangbesöket värt att minnas och en restaurang värd att gå tillbaka till. Dom som står mitt i stormens öga och ska leverera på topp samtidigt.

Jag och Pontus har satt ihop en grupp personer från olika delar inom  restaurang, utbildning, guider och tidningar.

Vi har just träffast för första gången för att prata om ”Hur matsals – och serviceyrket skall utvecklas och statusen höjas”

För 30 år sedan gick servitörer på insättning och var kungar i matsalen och kockarna var de som var osynliga och stod bakom stängda dörrar.

För 30 år sedan började man att satsa på kockarna bl.a. Genom att starta Årets Kock!

Nu 30 år efter är det dags att göra samma sak för servitörerna och vårt yrke!

Med åren har kockarnas status höjts till skyarna och tagit hela vår gastronomi långt framåt. Kockarna har satt Sverige på den gastronomiska världskartan. Det är kock program på alla TV kanaler och resten av världen vet att vi i Sverige lagar bra mat.

Under dessa 30 år har samtidigt statusen för servitören kommit allt mer i skymundan. Hela hantverket vi hade i matsalen förr har i stort sett försvunnit.

Vi märkte att ju mer kocken la hela tallriken i köket desto mindre serveringspersonal behövdes. Desto mindre kunniga behöver servisen vara och desto mindre krav ställer arbetsgivaren på dem vid anställning och därmed går även kostnaderna ner.

Man satsar mer och mer på riktigt bra kockar och inte på matsalspersonalen. Gästerna kommer till restaurangen för att kocken är känd och liknande.

Serveringspersonalen behöver inte längre kunna prata med gästen samtidigt som han flamberar pepperstekt oxfilé eller crêpes suzette. Denne behöver inte heller kunna tranchera en sjötunga eller en hel fågel för det finns inte tid till detta då det kostar för mycket pengar.

Serveringspersonen har blivit lite av en transportperson som ska ta en tallrik från köket till gästen.

( eller jag tror att många yngre uppfattar det så, jag med många andra vet att det är väldigt mycket mer än så! )
Att ta tallriken från A till B är en grunddel av jobbet man inte kan komma ifrån och den är svårare att utveckla

Utmaningen och det roliga är allt runtomkring och hur man kan sätta höga krav på sig själv på vad och hur man ska leverera hela upplevelsen som inkluderar att ta tallriken från A till B.

Att vara en bra servitör innebär att man ska kunna mycket om mycket och vara mångsidig.

Man behöver vara en god människokännare – då du bara på några timmar träffar alla möjliga sorters människor.

Vissa är ute och firar bröllopsdag, en annan är ute med tjejgänget / killgänget, en tredje är på viktig representationsmiddag,en fjärde har precis fått veta att frun vill skiljas, en femte har 3 små barn, en sjätte har med sig gammelmormor och gammelmorfar 97 år, en sjunde är på blind date, en åttonde har två personer i rullstol, en nionde är turister från Tyskland, en tionde är ett par som inte har något att prata om längre – Jaa listan kan att göras lång på  alla de gäster som passerar på en servitörs station under en dag.
Alla dessa gäster som kräver olika slags service och bemötande kan en servitör ha på sin station samtidigt under ett arbetspass.

Servitören ska på 2 sekunder ställa om sig och tänka till vid varje bord på hur denna ska agera, vara och prata för att sälja exakt rätt och så mycket som möjligt.

Servitören har ca 30 sekunder på sig att göra ett bra intryck på gästen samtidigt som hon ska läsa av gästen för att förbereda sig psykiskt för hur hon ska agera med varje sällskap och dess individer.

Under ett arbetspass ska servitrisen prata olika fort, olika mycket, på olika språk, om olika saker, vara olika glad, eller känna medlidande och verka ledsen samtidigt som hon ska rekommendera rätt mat och vin till rätt personer, samtidigt som hon måste tänkt till på om någon behöver extra plats för barnvagn, rollator, rullstol, barnstol, leksaker till barnen etc….. OCH medan hon tänker på allt detta kommer första sällskapet och skäller på denne för att de fått dåligt bord, eller någon har druckit för mycket och låter väldigt högljutt vid bordet bredvid, eller det är dåligt ljus vid bordet eller annat OCH detta samtidigt som det springer tre små barn runt servitörens ben….. som man inte vill skada

Jaaa det kan hända väldigt mycket på en servitörs station! JUST DET – samtidigt ska servitören vara glad, tillmötesgående och omtänksam….. 365 dagar om året…..

Alla problem man har måste hängas in i omklädningsrummet och får inte plockas ut förrän man går hem!

Varenda krona är viktig för företaget 365 dagar om året – glöm aldrig det!!

Det finns inte mycket tid över till att fika och prata skit när man jobbar på restaurang, det gör man under tiden man jobbar!
Andas får man också göra efter jobbets slut!

Många gånger kan arbetspassen bli 12 – 16 timmar långa flera ggr i veckan. – OCH man måste fortfarande vara glad och visa att man älskar sitt jobb!!
Är din kollega sjuk måste du kanske stanna ännu en kväll för du vet hur mycket det uppskattas av dina kollegor att man täcker upp för varandra.

Vem FAAAN orkar detta??!!!

NU är det stor tid att ändra på detta och ge även servitörerna en chans till ett normalt liv utanför jobbet, vilket göra  att du som arbetsgivare kan kräva 100% alltid av din personal när de väl är på jobbet.

 

Jobbar man normala tider har man chans att leverera sitt bästa när man väl jobbar!

 

Vi vill att man ska kunna bli gammal även inom matsalsyrket.

”En liten anekdot” Jag hade en catering där jag hade med en nyanställd servis på sitt första pass och när hon jobbat i 21 timmar så glittrade hennes ögon fortfarande piggt kl 04.45 på natten och hon frågade mig om hon inte kunde stanna eftersom vi var ju inte klara….!!!! Gissa om hon fick jobbet!!! Vilken tjej att orka jobba sååå många timmar och fortfarande vara sååå glad och pigg och villig jag blir så lycklig fortfarande när jag tänker på henne!”

Hon fick jobbet och stannade i tre år hos mig!
Det jag älskade var hennes attityd och viljan att göra bra!!
Att bli en duktig servitris / servitör kräver flera års erfarenhet, och träning och det får man av att jobba mycket och på olika ställen.
Något som är viktigt i vårt yrke och även i livet är att inte ge upp och sluta så fort man stöter på motgångar, det är dom man får erfarenheterna av och växer som människa av, även om det kan vara jobbigt många gånger.

Denna grupp som startar satsningen på matsalspersonalen bestod av:

Michaela Boson – Pontus Catering

Åsa Åström – Grythyttan, Tobias Nygren – Grythyttan, Kristina Eriksson- Casino Sundsvall, Helena Ambrén – Perfect Service and Communication

Peter Ferm – Ett Hem, Karl Persson – Grand Hotell, Maria Stridh – Stadshuset, Peter Thomelius – Visita, Hanna Halpern – Årets Kock och Restaurangakademien

Mercedes Bachelet – Adam och Albin, Oskar Napoleon – lilla Ego (ÅS 2012), Stefan Wenström – Grythyttan, Pontus Frithiof – Pontus Group

Vi ses i januari nästa gång och snart hoppas vi att ni hör oss på radio och TV och ser oss i tidningen.

I korta drag så var vi eniga om att allt börjar hos ledningen och ledarskapet och det måste vara där vi tar tag i problemet. Ledaren måste vara tydlig i sitt ledarskap. Det är viktigt att ta sig tid att utbilda och coacha sin personal så de utvecklas, självklart även ledarna.Sätt inte en ledare på en position du inte vet den klarar, se till att utbilda dina ledare så de klarar sitt jobb. Respekt är viktig i alla led – respekt också för att alla är lika mycket värda. Tillsammans ska vi sprida och kämpa föra att unga och gamla ska vilja jobba med oss länge i framtiden och att vi ska ha råd att satsa på personalen.

Bästa hälsningar Michaela Boson

Från Pontus”

(Precis så tycker jag också, artikeln hittade jag här: http://www.knifeandfork.se/foodandfolk/vagen-till-arets-servitor-2014/69-dags-att-hoja-statusen-pa-matsals-och-serviceyrket)

Kram

Idag har jag gjort precis allt de där som skulle göras men som inte var så bråttom med. Däremot så har jag inte gjort det jag borde.

Idag har jag:

• haft världens längst sovmorgon
• diskat
• städat
• bytt duschdraperi
• blandat min egna müsli
• gjort matlådor på den där älgfärsen som låg i frysen
• druckit fyra koppar kaffe
• lyssnat sönder låten ”cheerleader” som påminner om Kenyas största artist Diamond.
• börjat spåna på en ny text hit.
• och skrivit det här.

idag har jag ännu inte

• Skrivit klart min Naturkunskapsuppgift
• varit och tränat
• bokat tid för besiktning
• bokat tid för lagning av bilen (som inte kommer gå igenom besiktningen)
• ringt sjukhusets rådgivning angående min tå
• ringt blodcentralen
• ringt skatteverket
• skrivit nytt CV och personligtbrev
• lämnat tillbaka boken som jag lånat för länge men ännu bara läst framsidan av
• varit och handlat (mitt kylskåp består just nu av 1 dl rapsolja, två tomma äggkartonger och 5 dl mjölk.) 

   

  Bra jobbat!!