Regnbågsblåajag

Jag måste erkänna en sak, jag tillhör gruppen som har kronisk onykofagi.

Alltså jag är en nagelbitare. Har bitit på naglarna sen jag var liten, och har föröskt sluta hur många gånger som helst. Jag har lyckats ett litet tag, ett par månader eller så men sen så börjar jag igen. Det är jättefult med nerbitna naglar.

För några veckor sen så lovade jag mig själv att sluta bita eller iallafall inte bita innan julafton varit. Men de gick som de gick. Alltså jag smygbiter lite  när jag tror att jag inte märker de, men jag kommer oftast på mig själv.  För att inte bita har jag provat

• Stop-och -väx som smakar vidrigt första kvarten men sen antingen vänjer man sig eller så har man redan hunnit tvätta händerna en gång och allt är borta.
• ha målade naglar, helst i en stark färg så jag ser att jag innan jag börjar bita inser att det är äckligt med nagellack smak. brukar funka ett tag
• tugga tuggimi, då har jag något anat att tugga på.
• läsa allt äckligt som hamnar i min mun när jag biter, funkar för stunden, men glömmer den faktan lika fort.

Men om inte det hjälper vad gö man då?

jaaa….de undrar jag också!

Klockan slår precis över till 17.58, mörkret har förlänge sedan lagt sig över lägenhetstaken. Jag ska precis börja skriva mitt inlägg då de vibrerar i dataväskan, hem. Jag svarar, lyssnar och pratar.  Sexton minuter senare lägger jag på luren och fortsätter där jag var.

Dagen har varit bra, mycket stillasittande. Så nu när jag varit hemma har jag hunnit springa tre varv runt i lägenheten, gjort tjugo sittups, dansat till låten”som en vän”, hm vad ska jag hitta på. Jo nu vet jag, jag ska diska och sen sätta på en kopp med te för att sjunka ner i soffan och titta på en film. Jag tror de är det jag behöver. Inget mer surfande på datorn iaf, för det har jag gjort tillräckligt idag.

Klockan slår precis över till 18.26, nästan en halvtimma tog det för inlägget att bli klart. Och de blev ens inte bra.

Jag är en typisk sådan som skriver upp allt jag ska göra, som tillexempel i  fredags då jag skulle ut med några tjej kompisar. Innan jag åkte iväg för att träffa dem, hade jag hunnit stryka allt på min lista:

17.30 Duscha
18.00 Linser + Smink
18.40 Kläder hmm?
19.15 Hämta

Så går mitt liv till när det gäller det mest, många kom-ihåg-lappar och många onödiga listor. Men sådan är jag, det funkar ju bra också! Det är det viktigaste.

När jag sitter vid datorn finns självklart lappen med, och jag tänkte ni skulle får ta del av de bloggar jag läser. För det fylls på med fler och fler.

•  Blondinbella
• Storstadspojken
• Linda Hallberg
• Josephine Keller
• Annika Marklund

Roligaste bloggaren är såklart Nils, Storstadspojken. Den blogg jag följt längst är Isabellas, hon är en sådan grym bloggare. Genom snäll, smart och målmedveten= jag önskar att jag också var sådan. De andra tre började jag läsa ungefär samtidigt, men de var ett tag sen…..och de är lika grymma allihopa.

juste en ny blogg som jag börjat läsa är lättvikts, tror jag skrivit med den här innan! Så det får nog räcka så! tror jag

Puss och Kram

Nu är man tillbaks i lägenheten och skolan, vilket är skönt, roligt men ändå tråkigt. För när syrran kom hem så åkte jag, men jag kommer ju åka hem till helgn igen. Då blir det dansträning för den 27 november är det dags för eksjös dansshow Taggad som attan, fast jag inte ens har sett hela dansen som vi ska lära oss.

Snart måste jag ta hand om disken. Jippie! Sen blir det lite bloggläsande tror jag!

Ha det!

Igår var jag alltså ute med två av mina bästa kompisar. Det var grymt kul att se dem, vi var på en resturang och åt sen gick vi lite i den öde staden för att sedan äta en dessert på en annan resturang. Därimellan pratade vi om allt mellan himmel och jord, bland annat hur man får kompisar. För varför blev just vi vänner? För det var ju inte så att intressena förde oss samman. Vi dansar ihop, men de är det ända som vi har gemensamt. Den ena vill blir inredare den andra lantbrukare och jag vill inom media. Så där finns heller inte mycket gemensamma saker, men ändå så har vi varit vänner länge. En sak som jag vet är iallafall jag är glad över att ha dessa tjejer som min vänner. Det var en bra kväll igår.

så här såg jag ut

Idag kommer mina kusiner hit och vi ska vara barnvakt och ikväll ska jag vara privattaxi åt barnens föräldrar. Det blir nog bra.

Innan jag loggade in här så läste jag lättvikts blogg, skriven av Paul del Valle. Har kollat på alla deras sketcher = dem är roliga. Så kolla ni också!

Hej så länge!

När jag sover i lägenheten så drömmer jag nästan varje natt något lustigt som jag sen kommer ihåg och då  funderar på om de var sanna eller ej. Men när jag är hemma, sovande i den otroligt obekväma bäddsoffan så sover jag  som en stock utan några drömmar alls.

Mycket lustiga saker och händelser har jag  drömt om i lägenheten, men en sak som jag faktiskt på morgonen var lite orolig för ifall det var sant eller inte var. (Drömmen var väldigt overkligt men det fanns något som gjorde att jag fakiskt trodde på den, fråga mig inte varför.)

Jag befann mig vid köksbänken i lägenheten när det ur mitt avlopp kom upp en jättefet, lång, grön aktig orm. Den kom upp och ringlade sedan ner i nästa hål. Efter den kom en annan om inte ännu längre orm, men den var gulaktig och gjorde likadant. Upp ur det ena hålet och ner i det andra. Så fortsatte de med orm efter orm, men istället för att jag var vid mitt köksbord så befann jag mig nu helt plötsligt hemma utanför våra grindar, det var minst en meter snö, mamma kom gående och Klara (hunden) sprang direkt fram och kollade på ormarna som befann sig i mitt avlopp. Jag ropar på klara att”nej du får inte vara där”. Därefter så kommer jag tillbaka till lägenheten och där står en person som jag i känner lite men inte så där värst mycket egentligen. Han tar en av ormarna, den gula plockar upp och bryter nacken (?) av den. Sen vaknar jag.

Som tur väl är det bara en dröm.

Men jag måste nog erkänna att jag kollade i skåpet under avloppet efter ormarna som ringlat där hela natten!

Första  dagen på höstlovet har jag städat hos morfar, varit på stan, fotat hunden och mockat hos hästen. Det kändes som en bra början på veckan. En sak till förresten, jag har nu skickat iväg en novell till en tävling Det kändes bra.

Klara, hunden alltså tror jag tycker det är kul att bli fotograferad, för varje gång jag tar fram kameran och ropar på henne så kommer hon med svansen viftande i skyn. Sen lyssnar hon som ett nyfiket litet barn. Vem är det som har sagt att hon blivit gammal och döv? Jag tycker hon ser super snygg, ung och klock ut eller hur?

Nu sitter jag vid datorn och tittar på dagens bilder och lyssnar på Britney Spears -Lucky. Har snart lyssnat sönder den låten men guuud så bra den är.

Här kommer några bilder på universums (hur det nu stavas) sötaste enligt mig då!

Fotograf: Jag  Modell:Klara