Regnbågsblåajag

Gosh förresten…kan man säga så, finns det något som heter gosh eller är det som Pippis Spunk? Men oj vad jag är seg idag. Men skoldagen var najs, vi städade i utställningslokalen och sen åkte vi till fotolärarens hem och fikade. De hade dukat upp lussebullar, pepparkakor, sockerkaka fast med smak av pepparkaka och glögg/kaffe eller oboy Mums.

När vi var där målade vi även varsin tavla, skulle varit ett självpoträtt men jaaa.min blev så här:

Fin va?

Nu måste jag packa lite till, köpa sista julklappsdelen och panta lite burkar tror jag…

Oj klockan börjar bli mycket och jag som tänkt fixa knorrar i håret också…hmm jag får nog ta och skriva allt de där jag tänkte skriva idag, imorgon istället.

Kram

Godmorgon! eller jag har faktiskt varit vaken ett tag. idag måste jag ta tag i mitt packande, för på måndag kommer släpkärran och vi lastar ut allt ur lägenheten :*(

Men först måste jag faktiskt titta vad som händer i lättvikts Julkalender lucka 20. Gör det du också!!

Jag började lördagen med att städa i lokalen sen festen igår tillsammans med två till från elevrådet. Sen tog jag en tur till bibloteket läste tidningen och traskade sedan hemmåt. Käkade och gick till utställning, så att jag kunde ta med mig min käraste dator hem. <3

Sen har jag hunnit bära upp alla kartonger så imorgon så blir det till att packa ner alla mina grejer i flyttlådor så att det bara är att lasta på släpvagnen på tisdag.

Jag har även slått in lite julklappar, men omslagspappret jag hade kanske inte var så juligt….kanske inte så snyggt heller för den delen, knallrött med orannge färgade blommor på. Men så kostade det ju bara 9 kronor på Ikea.

Nu ska jag ta mig något att äta och sen får vi se om jag tar och går och lägger mig tidigt ikväll.

Sådant man bara tror ska ske i storstäderna händer här.

Det var sen natt, klockan hade iallafall passerat ett och jag och en tjejkompis var på väg till en efterfest hos några på Storgatan. Folk hade precis kommit ut från de olika pubarna och discoställena, i små klungor hade det samlats för att kanske säga ”hej då”, vänta på skjuts eller fundera på var dem skulle  fortsätta festen.

Vi två, jag och min tjejkompis slog koden till porten och gick in, upp för trapporna tills en ringde oss och undrade var vi var, vi hade hamnat i fel trappuppgång så det var bara att springa ner igen och in genom nästa port. Det var fortsatt lugnt ute på gatan, inga poliser syntes till.

När vi öppnade dörren till lägenheten kom röklukten emot oss, kunde inte de som skulle röka göra det ute på balkongen.

Musiken var på högsta volym och partyhumöret var på topp. Vi äntrade dansgolvet som bestod av en skabbig matta och en knölig säng. Där dansade vi, medan minuterna tickade och när fötterna värkte alldeles för mycket så tog vi en paus.  Vi hamnade i köket med några andra, där satt vi och pratade en stund och lät fötterna vila.

Men på något lustigt sätt så kom vi ändå tillbaka till dansgolvet och när vi tittade ut genom fönstret, ner på gatan så var alla små klungor borta, istället hade fem polisbilar samlats och en bår kördes in i ambulansen. En polishund släpptes ut och två poliser kollade i varje soptunna…Vad är det som hade hänt? Mord, knark, misshandel alla undrade vad som kunde ha hänt… här. Klockan var då runt två och ambulansen körde iväg med blåljusen på.

Men våran fest fortsatte ändå, vi dansade, sjöng och spelade grymma solon på våra luftgitarrer, som om ingenting hade hänt fem våningar ner. Ute på gatan stod polisilarna fortfarande kvar med blåljusen på.

Klockan lite över tre gick jag och två tjejer till ut genom porten, vi skulle hem, trötta men glada efter en enormt bra kväll, alla skulle åt varsitt håll, en polisbil var kvar, avspärrningarna hängde kvar över gatan och likaså gjorde våra funderingar på, vad det var som hade hänt?

Fem våningar upp var festen fortfarande inte slut och deras tankar handlade nog inte längre om det som hänt på gatan utan vem som spelade snyggast luftgitarr solo.

Eftersom jag inte hade någon dator i torsdags bestämmde jag mig för att åka på en en-dags tur till Linköping. Jag åkte tåg dit vilket gick bra, sen hittade jag direkt till rätt stadsbuss för att kunna ta mig ut till köpcentrumet, jag kom av rätt och klockan 10.00 stod jag utanför portarna, väntade och frös.Sen blev det en heldag shopping, men jag handlade bara julklappar. Vid tre var jag både trött och belåten så jag tog mina hemliga kassar och halkade till bussen, för att sedan komma med rätt tåg och vi fyra var jag tillbaka hemma i lägenheten.

Då hann jag käka lite innan jag skulle sitta på utsällningen i tre timmar, och eftersom det knappt var några besökare så satt vi istället och tittade på HSM 3

Torsdagen blev en superlyckad dag …sa jag förresten att vi var lediga från skolan hela dagen, eftersom vi hade sagt ”hej då”, och gråtit några tårar, sjungit merci låten och gjort klart reklamfilmen för vår utbildning dagen innan…

Hade jag haft min dator i torsdag så hade jag uppdateret bloggen genom att skriva något liknande detta:

I lördags hade vi vår vernissage/utställning, vid klockan elva var allt färdigställt, filmerna och bildspelen rullade, foton va uppsatta på väggen,. Utanför brann marschallena och flaggorna var upphängda, nu väntade vi bara på besökarna. Och vilken succé det blev….de första timmarna. Med det menas alla mammor, pappor, och ja närmsta sörjande helt enkelt. Andra dagen väntade vi oss fullt hus, fem personer kom. Tredje dagen vi hade öppet kom 3 personer, fjärdedagen fyra personer, idag har det varit en enda stackare som besökt vår utställning…

Det kallar jag succé!!! ;P

Midvinternattens köld är hård,
stjärnorna gnistra och glimma.
Alla sova i enslig gård
djupt under midnattstimma.
Månen vandrar sin tysta ban,
snön lyser vit på fur och gran,
snön ligger vit på taken.
Endast tomten är vaken.

Ja…den känner vi väl alla till och jag tycker den passar in nu. För det har kommit snö. Det ligger ett par centimeter… och det är kramsnö.

Det är vi sådana här lägen som man faktiskt längtar hem lite, det är inget roligt att bara gå ut och gå en sväng i vackert vinterväder. När det kommer kram snö vill jag kunna bete mig som ett barn igen, annars är det ju faktiskt inte lika roligt med snö.

Det är ingen som ser och ingen som bryr sig.

Det är viktigt att få göra den där årliga snögubben, snöpyramiden, snöänglarna enligt mig. Att få bygga en snökoja av snöhögarna som blir, åren då det är mycket snö. Ha snöbollskrig-vinna och förlora.

För det är ingen som ser och ingen som bryr sig.

Att få släpa min lila pulka upp för backen för att sedan kunna fara ner för backen igen. Om-och-om-igen.

För det är ju faktiskt ingen som ser och ingen som bryr sig heller.

Men skulle jag lägga mig i parken och börja göra en snöängel eller bygga en snögubbe här klädd med halsduk och mössa. Då skulle både många se och många skulle bry sig, undra vad jag sysslar med..

För det är väl bara småbarn som leker med snön?

snön ligger vit på taken.
Endast tomten är vaken.

jaa…eller Tomten kanske gör det också!

Mitt 110:de inlägg