DAG 1: Profilbild på FB.
DAG 2: En kväll jag aldrig kommer glömma.
DAG 3: En av de viktigaste personerna i mitt liv.
DAG 4: Något jag älskar.
DAG 5: Dagens klädsel.
DAG 6: 5 fina låtar.
DAG 7: 5 fakta om mig själv.
DAG 8: Något jag saknar.
DAG 9: En gammal och en ny bild på mig.
DAG 10: En snygg person.
DAG 11: Profilbild på MSN.
DAG 12: 5 mål i mitt liv.
DAG 13: Den finaste bilden jag vet.
DAG 14: Det finaste citatet jag vet.
DAG 15: En bild som för mig betyder kärlek.
DAG 16: En bild som alltid får mig att le.
Allra första gången jag låg under den kunde jag knappt lyfta den mer en tre gånger på raken. Kanske för att jag redan innan jag la mig ner sagt till mig själv att ”du fixar inte det där, du är för klen”. Men jag kämpade på varje fri timma på gymmet, försökte och lyckades. La på mer vikt- misslyckades-tränade lite till och lyckades. Varje gång försökte jag samtidigt få bort den dumma tanken om att jag inte alls kunde. För jag visste att bara om spärren om att jag inte kunde försvann skulle det gå lättare, jag skulle klara både 10 och 20 kg med skivstången. Och jag tränade och tränade och jag blev starkare och starkare och rösten i huvudet blev mindre och mindre. Men försvnnit helt har den inte gjort än, men jag vet nu att bara jag kan trycka ner den/tysta den lite till så kommer jag även fixa 30 kg nu. För jag är där på målsträcket och snart borde jag nog fixa 45 med. Snart.Snart.Snart. För jag älskar att träna, jag älskar att ta rätt beslut och jag älskar att lyckas.