Väskan ligger färdigpackad på sängen, biljetterna ligger i jämte och jag sitter vid fönstret och tittar ut över älven och undrar hur det kommer se ut när jag är tillbaka här om två veckor. Två veckor, det är alldeles för länge för min del att vara borta. Hade jag fått välja nu, så hade jag stannat. Väntat med att åka hem till jul. För tyvärr, jag känner inget behov av att komma ”hem”.
Jag kallar detta för mitt hem nu, här är det så kravlöst, fridfullt, lungt, stilla och fint. Att dessutom ha världens finaste vänner här gör det bara väldigt mycket bättre. Här gör jag precis det jag vill. Medans jag gör det ler jag mitt allra största leende. 
Jag vet att många inte delar min tanke, om att inte vilja åka hem, vissa har längtat i veckor även fast de tycker det är bra här. Men tyvärr, så har inte jag gjort det. Men jag vet också att jag inte är ensam om att tycka som jag gör.
I morgon åker jag härifrån, neråt…Två veckor..Sen är jag tillbaka här igen. Jag vill inte att tiden ska gå så himla fort, men jag längtar tills jag är här uppe igen. Jag har så mycket planer, framtidsfunderingar och jag behöver tiden, lugnet och vännerna för att reda ut det. Det kan jag bara göra här.
Om två veckor är jag uppe igen Jippie!!