Regnbågsblåajag

Är det typiskt för dig med Lovisa, att bara gå på magkänsla? För det är tyvärr lite så jag brukar göra och det brukar inte i vanliga fall sluta så bra.

Nu hade vi gjort precis likadant, tydligen lär man sig inte av sina misstag. Och vi kunde inte ens komma överens om vilket håll vi hade börjat gå åt när vi lämnade hotellet, och vad,vad det hotellet hette?! Det var som det var.
Vi hade gått ut för att upptäcka Alanya, natten var ung och hela staden var vaken och vi var vilse utan varken karta eller hotellnamn. Men inte ska man drabbas av panik, om vi absolut inte skulle hitta hem så var det ju bara ta en av alla taxis som köade längs vägen. Vi hade ju faktiskt all tid i världen att gå där, leta oss fram, men vi visste verkligen inte alls vart vi var, så tillslut när vi virrat runt ett tag hittade vi några svensktalande som försökte övertala oss om att åka med deras båt under en av våra dagar på semestern, vi lovade att komma tillbaka om dem ville hjälpa oss att visa hur vi skulle gå för att komma till vårt hotell, som vi nu kommit på att det hette Babaoglu, med dåligt uttal. Vi fick en vägbeskrivning som vi trodde att vi förstod, men Lovisa, vad fel vi hade. Vi hittade ju inte nu heller. Vi kom upp på den stora Atatürk gatan men vilket håll menade han att vi skulle gå när vi kom upp här?
Vid en rondell hörde vi några medelålders damer som pratade svenska och vi chansade på att fråga dem om de visste var Kleopatra beach låg, för därifrån trodde vi att vi skulle hitta. Vi tror att det var mammor hela högen, för oj så oroliga dem blev för oss, men så farligt ansåg vi ju inte att det var, på något sätt skulle vi ju alltid hitta hem. Oroa sig de hade vi inte haft tid till att göra. Men vi tackade för deras hjälp och vandrade vidare hittade tillslut en stor karta som satt på fönstret av en polsk informationslokal, och efter lite pekande och diskussion kom det fram en turk och undrade om vi behövde hjälp. Han förklarade sedan för oss hur vi skulle gå för att vi skulle hitta, vi fick en karta och sen började vi gå efter hans beskrivning och tillslut kom vi på rätt spår och började känna igen oss, och sen stod vi där, vi några timmar tidigare hade börjat vår promenad i tankar om att ”se oss omkring i Alanya”.
Problemet var väl den att vi inte haft en aning om vart vi varit men det skulle ju komma fler dagar så vi skulle nog hinna både hitta rätt och tappa bort oss igen. Nu var vi i allafall lättade över att vara vid vårt hotell igen!

 vänster efter stolpen!

Det var där nere någonstans vi virrade i Vackra Alanya..