Regnbågsblåajag

Jag kände ingen skrivarlust där jag satt vid köksbordet, det blev bara så att jag vände och vred på mig, letade ny musik på Spotify och tänkte på precis allt annat än det jag borde. Så nu sitter jag på min gröna matta i köket, lutar ryggen mot skåpet med soppor och har fötterna placerad mot dörrkarmen. Jag får kramp i baken av att sitta såhär, men nu skriver jag i allafall. Så alldeles snart borde det komma en text för Merhaba Turkiet. Var ska jag börja berätta och vad ska jag lämna åt landet? Vad borde jag berätta och vad borde jag glömma? För visst finns det saker som får stanna i vackra Turkiet som inte alls passar in i bilden av mig. Jag som bara är av mellanmjölkskvalité trots allt. Men nu vet jag, om ni bara väntar så vet jag, jag börjar skriva redan nu. Väntar ni?

Det dom aldrig nämner-Håkan Hellström