Är det den riktiga tomten som kommer hit?
Så frågade min ena kusin mig, där vi satt på tröskeln in till finrummet. Hon är sju år gammal och på julafton kretsar allt kring julklapparna och han som kommer med dem. Finns han? Tror du på tomten Cattis? frågade hon mig, jag visste inte vad jag skulle svara, för jag ville inte förstöra hennes drömmar om vem han var. Men jag hinner inte så långt i mina funderingar förens hon börjar tänka högt hur det kan vara. Det är bara för mysigt att sitta där och lyssna på vad hon kan hitta på. För hemma hos henne var det inte den riktiga tomten som kom, utan det var hennes pappa. Men tomten kunde ju inte hinna komma till alla barnen i världen, så han var ju tvungen att ha sådna som hennes pappa som hjälpte tomtefar, och hos vissa fanns julklapparna redan under granen och då var det tomten som varit på natten och lämnat dem. Men han hade sitt lilla knep då, för han slängde ner en boll på marken och lyste den röd så var människorna vakna i huset men lyste den grönt så kunde tomten komma ner och lämna klapparna. Jag satt och nickade med, sa ja ibland, kanske när det passade bättre sen log jag för mig själv. Älskade stunden på den obekväma tröskeln med min underbara kusin som delade med sig av massor av funderingar om tomten.